Gråa dagar....

Idag är det en grå och trist dag och jag känner mig så ledsen. Jag har så himla ont idag, kan nästan inte gå och det värker även när jag vilar. Det är jobbigt att ständigt ha ont, i vila såväl som i rörelse. När varje steg känns som om att kliva på en kniv, leder till felbelastning som i sin tur leder till värk från övriga kroppen, rygg, knän och höfter. Usch... tårarna rinner för jämnan nu för tiden, tycker jag.
Operationen närmar sig med stormsteg och det känns både som en lättnad, samtidigt är jag ängslig. Det är inte kul att ligga där med bedövning i ryggen, kunna höra hur det knakar i benet, när de hackar bort delar av min häl och slitsar upp min hälsena. Sen har jag 6 veckors konvalescens och det är ju inte sådär jättekul, det heller. Men det allra värst är nog värken.. Hur det skall bli sen, efter operationen, med gips och förbud att stödja... när både dator och ateljé är på ovanvåningen, det törs jag inte tänka på. Jag kommer att bli GALEN!! Tur att det finns böcker och teve där nere!!!

Sen fick jag reda på att körövningarna för Py Bäckman-projektet börjat och min gode vän som skulle varsko mig, för att jag skulle kunna hänga på, har tydligen struntat i det. Fast han själv föreslog och tyckte att jag skulle vara med. Det har också gjort mig ledsen.

Som grädde på moset... jobbnatt, med allt vad det innebär. Ibland är det tungt.