Det är dags...

Ja, i morgon tisdag, lägger jag mig under kniven om allt går som det är tänkt. Min häl skall opereras, förhoppningsvis skall jag bli smärtfri i den, så att jag kan börja röra på mig lite mer igen. I alla fall efter konvalescensen. Jag har gått upp mycket i vikt, under gångna år, just för att jag varit så begränsad i mina rörelser. Dessutom har jag sovit dåligt pga värken, vilket gjort att jag inte orkat röra mig heller. Lite trist. De dagar jag lyckats få ner smärtan med hjälp av värkmedicin, har jag gjort sådant som sedan straffat sig. T ex varit ute i skogen och jagat svamp eller städat hönshus, eller gått långpromenad med jycken... så har jag mer eller mindre blivit liggande dan därpå. *suck*

Nu är det bara att hålla tummarna, be till Gud och hoppas på det bästa...

I morgon kväll ligger jag förhoppningsvis på soffan med benet i paket och högläge... och ser fram emot att bara bli bättre!!! Under tiden får Björn ro ett tungt lass, stackarn. Han är dock stoisk och försäkrar att det skall gå bra... min yngsta kommer hem och hjälper mig också, det har hon lovat.

Håll tummarna och be en stilla bön, alla vänner!