onsdag 25 mars 2009

Carmen inspirerar!


En vän till mig, som också skriver blogg, skrev en inspirerande fundering om kläder och kvalité och fick en, för mig, likaledes inspirerande kommentar.

Jag spinner vidare...

Tänk så mycket BÄTTRE Yes ändå har varit! Förr löd reklamen: "Om det börjar löddra, har du tagit för mycket!" Idag får man allt ta rätt mycket för att det skall bli "för mycket" lödder. Jag har reflekterat över detta med slit-och-släng för övrigt också. Om hur det blivit näst intill omöjligt att köpa NYPRODUCERAT som verkligen HÅLLER!!?? Är inte det rätt märkligt? Numera är det "livsviktigt" att spara kvittot, för närmare 70% av de prylar man köper nya, kan man ge sig fanen på, går sönder... det är verkligen högst irriterande och egentligen fullständigt oacceptabelt.

Som loppis och secondhand-fantast, har jag fostrat även mina döttrar i samma anda, vilket gör att hela familjen fyndar på olika loppisar och secondhandbutiker. Min måg, äldsta dotterns fästman, driver en secondhandbutik med 50-60-70talsprofil. Min sambo, har alltid varit en auktions och loppisfreak och har i alla tider drivit stora loppisar och secondhandaffärer, även om den nuvarande mer är profilerad åt lågprishållet.
Och hur är det då, när man köper begagnat, blir man besviken? Nä, jag tror inte att jag blivit besviken nån enda gång... jo, möjligen när jag fått syn på nåt i nån auktionsutropares hand, som jag inte synat närmare och "förköpt" mig, men aldrig annars. Köper man begagnat, så visst kan det vara slitet, visst kan det vara kantstött och rispat... men vilken frihet att "förbättra" man har... slipa, måla, sy om osv... och förväntningarna är aldrig för höga. Dessutom känns det så himla BRA att, åtminstone inte vid DET köpet, bidra till sådant som konsumtions- och förpackningshysteri.

Min sambo, som läst och studerat mycket om secondhand"flugan", påstår att det tydligen redan finns så mycket saker producerat i världen så att det skulle räcka för alla nu levande människors hela livstidsförbrukning... under förutsättning att man är rädd om sina saker och lagar och tar hand om det. Är inte det rätt fantastiskt!!?? Ändå tillverkas och förpackas och förslösas otroligt mycket varje sekund runt om i världen, och energiåtgången är totalt förödande.

Kanske något att fundera på!? Jag för min del känner mig rätt uppgiven. Enda sättet för mig att handskas med tanken, är att själv bidra så lite som möjligt till ovanstående. Hoppas att fler och fler tänker i liknande banor.

Vi måste sanera vårt leverne... annars är jag rädd för att jorden själv, kommer att sanera sig fri från människan!

1 kommentar:

  1. Härligt, det här är precis i min stil. Ja jag har faktiskt blivit besviken på Emmaus Björkå, den finns här i närheten och den togs över av en privat ägare. Hela andan, atmosfären och budskapet förstördes på bara några få veckor... Jag handlade ofta där förut! Gamla svarta gubbvästar, palestinasjalar, ja llat gick att få fatt på där. Jag saknar det verkligen...

    SvaraRadera