Jag har en kompis som kallas "För mycket" som tillägg till sitt riktiga namn, inte alltid och inte så ofta numera, men ibland. Just nu är det nog så att JAG borde ha detta tillägg. VARFÖR skall jag alltid göra för mycket i alla sammanhang? Nu gäller det alla fröer och rotknölar jag sått och satt. Det är ju sådan lust att göra det i mörka feb-mars, liksom ett hopp om våren. Vad resulterar det i? Jo, en veritabel skog i alla fönster runt om i huset.
Vem skall ta hand om allt detta? Vem skall gallra, vem skall plantera om och framför allt... var fanken skall allting få plats??? Det blir ju liksom inte mindre med tiden!!! Och än är det inte tid för utplantering.
Just nu slåss små veka tomatplantor om utrymme och solljus, med långa "härvor" av sammanväxta luktärtplantor och slingerkrasse. Små uppstickande lavendelplantor söker ljus, jämte plantor av fuchsia och en jädra massa tagetes av olika slag, brottas med allehanda chilipepparplantor. Härvorna av slingerkrasse och luktärt, får nog finna sig i att "gå hädan", det finns ingen mänsklig själ som förmår reda ut det trasslet. Just det... jag glömde, mina kamomillplantor, de gick ett tragiskt öde till mötes.*suck*
Och detta var bara i ETT rum, under ETT fönster.... vi har 11 fönster i vårt hus... förutom glasverandan!!! Bara som en upplysning. *stön* Det skall bli skönt att åka och jobba idag, slippa se eländet. Mitt dåliga samvete, får jag tampas med ändå.
Äppleträden, de som jag tänkt ta tag i, i år, är "färdiga". De är alldeles kalhuggna (bra med en sambo som gärna klättrar och sågar!) och det känns som om det skall till ett under om de skall klara livhanken. Men, men... jag fick rådet: när du kapat, sågat och klippt så mycket grenar så det känns som om trädet aldrig kommer att klara sig och du är dödstrött. Då skall du gå in och sova på det över natten, sen skall du gå ut och ta lika mycket till! Och, för en människa med tillägget "För mycket", är sådana råd en lisa för själen, det kan ju svårligen bli för mycket då, eller? Nåja, jag har sparat några äppleträd till nästa vår, om, utifall att... årets kalhygge inte klarar sig.
I eftermiddag, när jag kommit från jobbet, fortsätter den HÄRLIGA påskstädningen. (jag hatar att städa!!! en mer själsdödande sysselsättning finns inte och det är ju så fruktansvärt meningslöst!) Jag är tusen gånger hellre ute i trädgården och städar där, den saken är klar. Så, jag tar nog parksliden i eftermiddag och räfsar en gräsmatta, innan jag går in till mina skitiga golv och dammiga prylar! Allt går lite långsamt när man har ont, men jag har ju tid att jobba i min takt, skönt det.
Förresten, jag skall ju plocka lite björkris idag, måste ju ha nåt att hänga alla mina vackra ägg i. Varje år utökas samlingen med sex nya, faktum är att i år måste jag nog ha två ris... alla ägg får inte plats i ett.
Det är härligt med vår.... nu skall jag gå och så lite mer kamomill!*blink*
Over and out!
Vem skall ta hand om allt detta? Vem skall gallra, vem skall plantera om och framför allt... var fanken skall allting få plats??? Det blir ju liksom inte mindre med tiden!!! Och än är det inte tid för utplantering.
Just nu slåss små veka tomatplantor om utrymme och solljus, med långa "härvor" av sammanväxta luktärtplantor och slingerkrasse. Små uppstickande lavendelplantor söker ljus, jämte plantor av fuchsia och en jädra massa tagetes av olika slag, brottas med allehanda chilipepparplantor. Härvorna av slingerkrasse och luktärt, får nog finna sig i att "gå hädan", det finns ingen mänsklig själ som förmår reda ut det trasslet. Just det... jag glömde, mina kamomillplantor, de gick ett tragiskt öde till mötes.*suck*
Och detta var bara i ETT rum, under ETT fönster.... vi har 11 fönster i vårt hus... förutom glasverandan!!! Bara som en upplysning. *stön* Det skall bli skönt att åka och jobba idag, slippa se eländet. Mitt dåliga samvete, får jag tampas med ändå.
Äppleträden, de som jag tänkt ta tag i, i år, är "färdiga". De är alldeles kalhuggna (bra med en sambo som gärna klättrar och sågar!) och det känns som om det skall till ett under om de skall klara livhanken. Men, men... jag fick rådet: när du kapat, sågat och klippt så mycket grenar så det känns som om trädet aldrig kommer att klara sig och du är dödstrött. Då skall du gå in och sova på det över natten, sen skall du gå ut och ta lika mycket till! Och, för en människa med tillägget "För mycket", är sådana råd en lisa för själen, det kan ju svårligen bli för mycket då, eller? Nåja, jag har sparat några äppleträd till nästa vår, om, utifall att... årets kalhygge inte klarar sig.
I eftermiddag, när jag kommit från jobbet, fortsätter den HÄRLIGA påskstädningen. (jag hatar att städa!!! en mer själsdödande sysselsättning finns inte och det är ju så fruktansvärt meningslöst!) Jag är tusen gånger hellre ute i trädgården och städar där, den saken är klar. Så, jag tar nog parksliden i eftermiddag och räfsar en gräsmatta, innan jag går in till mina skitiga golv och dammiga prylar! Allt går lite långsamt när man har ont, men jag har ju tid att jobba i min takt, skönt det.
Förresten, jag skall ju plocka lite björkris idag, måste ju ha nåt att hänga alla mina vackra ägg i. Varje år utökas samlingen med sex nya, faktum är att i år måste jag nog ha två ris... alla ägg får inte plats i ett.
Det är härligt med vår.... nu skall jag gå och så lite mer kamomill!*blink*
Over and out!
hej vännen! Dina ägg är så fina!
SvaraRaderaTack! *s* Har gjort mycket finare på senare år... får väl fota dem och lägga in.
SvaraRadera