I natt är en jobbnatt.

Ja, nu har jag en jobbhelg framför mig, med tre nätter på raken. Tänk, jag trodde aldrig att jag skulle fixa att jobba natt, men det går faktiskt över förväntan. Däremot är jag HELT säker på att jag INTE skulle fixa att jobba sk journatt, då man skall sova hos brukaren för att sedan gå på ett pass direkt man vaknar. Det måste verkligen vara vidrigt. Jag skulle heller inte fixa ett sk blandschem och jag hyser stor beundran för dem som orkar med sådant, även om det känns som dessa människor mer eller mindre måste LEVA genom sitt jobb?!

För mig är mitt jobb ett jobb, varken mer eller mindre. Jag läste på universitetet för att bli lärare en gång i tiden, men jag tog ett uppehåll för att jobba som lärare för att jag plötsligt kände mig tveksam till mitt yrkesval. Varför? Jo, för att även lärare jobbar i perioder dygnet runt, och det passar helt enkelt inte mig. Jag lever mitt liv UTANFÖR mitt arbete, där har jag det som gör mig glad och lycklig och som gör mitt liv fullkomligt. Även om arbetet som sådant är viktigt, man är ju ändå rätt många timmar där, så vill jag kunna lägga det helt åt sidan när jag går där ifrån. Jag vill ha ork och kraft till den rika fritid jag faktiskt har. Jag har MASSOR med saker som jag vill göra och som jag gör.. och jag fattar mig inte på såna som går till jobbet och kommer hem och är hemma och inte gör nåt och sen går till jobbet igen???? DET är fanimig otroligt! Så himla fattigt!!!
Jag tycker uppriktigt synd om människor som inte har några intressen, inte några hobbies eller aktiviteter, hur orkar såna leva???

Jag målar, skriver, syr, fixar med hus och trädgård och tar hand om alla mina djur, sen har jag förstås alla mina höns! Både rashöns, genbankshöns och värphybrider, det har också blivit ett stort intresse. För att inte tala om att gå i skogen, plocka svamp och titta på när min älskling plockar BÄR... ja, för bär ids jag inte med... däremot älskar jag när han häller en kupad hand full med solmogna smultron rakt in i min mun... DET är livskvalité.

Vad är annars meningen med livet? Om det inte är att just fylla livet med riktig mening???

Igår var vi och hämtade min nya bil! En Citroen Berlingo Family, en metallicblå... skitfin!! Jag blev tipsad om modellen av min väninna Anna-Karin, som också har en sådan, fast en vinröd... Jag är jättenöjd med min bil, gott om plats för hund och höns och foder och målarmaterial, stafflier och så vidare... härligt!

Dags att ta tag i lite helgstädning igen, skall diska en massa nytt porslin, fick för mig att byta ut glas och porslin i mitt kök, och nu har jag en massa som skall "ny-diskas"... skall torka golv också. Sen skall jag smörkoka lite färsk lax och potatis till min lunch och försöka sova en stund inför nattens jobb.

Until next... stay healthy!!

Bak och smak och fjällkvanne!

Idag fick jag en påse fjällkvannefrön mig tillskickade från en bekant på Alternativ.nu. Jag har sökt denna växt land och rike runt, men det är inte många plantskolor som för den. Nu skall jag så och hoppas på blomning till nästa sommar. Denna lördag började med frallebakning och skall fortsätta med funderingar och förberedelser kring nya hönshuset. Måste fixa ett vettigt utrymme till mina svarthöns, som jag tänkte skulle få flytta ner om några veckor. Skall bli VÄLDIGT skönt att få hönsfri trädgård. Denna sommar, med höns i trädgården, lärde mig att det vill jag INTE ha mer. Fy så mycket flugor det blev inomhus!!!!

Nu skall jag strax dra på mig hönsakläder och ge mig ner till lagårn, skall ta med mig kameran och hoppas på lite fina foton på särskilt en liten spelevink. En sommarkyckling, som jag tror är en blandning mellan silke och dv cochin. Han är helt gul och har små söta kindbollar och litet pipskägg, förutom en antydan till snygg basker. Han har silkes långa hals med dv cochins runda bak och fendrar. Han blir nog riktigt snygg, den lille spjuvern. Jag återkommer med bilder, hoppas jag... om han bara ville hålla sig i skinnet en nanosek eller två!!
Här är min lille spelevink: "Camaro". Han är en riktig tuffing.

En eftermiddag hos Anna-Karin

Har varit och hängt tavlor på Café Ömo och följde därefter med Anna-Karin hem för att titta på alla vackra kaniner och fåglar. Åh, så härliga rex-kaninerna är i pälsen, fantastiska... skulle inte ha nåt emot att fodra ett par innetofflor med ett sådant skinn! ;-D

Så fina frissiga dv cochin hon har Torparhuldan... en liten gul tupp kanske får flytta hem till mig nån gång i framtiden. Och jag gillar de pärlgrå väldigt mycket, som grå nystan över marken, där de tultar fram, kavata och orädda. Vill ha såna också... det är livsfarligt att åka hem till andra och titta på djur, enbart tur att jag var lite trött och frusen, annars hade hon nog "hillat" på mig nån kanin och nån pippi, det kan jag ge mig på!*s*

Tog lite foton på mina dv cochin, för att få hjälp att färgbestämma dem, vem som tycker sig veta, får gärna höra av sig med tips på vad det kan vara för färgbestämning på mina små chicks. Lägg märke till den lilla gula i bakgrunden på bild nr 3, den som sitter hos sin mamma. Den har randiga vingar med små vita prickar på... jättefin!

En liten resa och en fundering över primadonnefasoner

Idag är det återigen dags för en liten upptäcktsfärd ut i landet. Björn och jag och lilla Nora tar en tur till huvudstaden för att hälsa på hos äldsta dottern. I morgon går vi ombord på MS Stockholm och "seglar" till Björkö i Mälaren för att gå på guidad tur i Birka. Detta är något jag velat göra sedan barnen var små och alla program om Birka gick på Vetenskapens Värld. Vi är väldigt historieintresserade i vår familj och när jag frågade Klara, om hon och hennes sambo, skulle kunna tänkas vara intresserade, svarade hon prompt ja!
Hon, som satt med lysande ögon och kollade på Vetenskapens Värld och program om Egypten och pyramider, när hon var fyra år... det är så ett gediget historiaintresse grundläggs. Den andra lilla "sockerbollen", yngsta dottern, tittade hellre på MacGyver och deklarerade klart och tydligt att hon minsann skulle gifta sig med honom, när hon blev stor och efter en kort eftertanke kom: "eller Pappa"! Pappan är tyvärr ungefär lika osynlig och oengagerad som Richard Dean Anderson i hennes öde, så hon får nog hitta sig någon annan stadig mansgestalt att inlemma i sitt liv.

Idag har jag blivit spärrad från en gästbok!!??*s*

Varför? Jo för att jag dristade mig till att ifrågasätta en persons agerande och det är ju ofta så att människor inte vågar stå för sina göranden och sina åsikter och då blir det enklare att blockera någon som ställer pinsamma frågor.
Denna människa har i oändliga turer än "hoppat av" än "hoppat tillbaka" i sin fjäderfähobby. Dessutom ondgör hon sig över att hon ständigt är attackerad från kreti och pleti. Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i det senare, för det verkar mer och mer som om även detta, till större delen handlar om paranoja. Jag har ändå försökt att stötta och skydda denna person från den omgivnings elakheter som hon påstått timat.

Hur som helst skrev jag en enkel fråga till henne, efter hennes SENASTE avhopp från sin hobby, då hon skulle sälja ALLA djur (minsann) och sluta för att hon inte orkade med längre. Ändå fanns snart hennes hemsida uppe igen, med samma bilder, samma fåglar och samma fokus. Nå, hon hade inlemmat sin dotter i sidan, men det är nog mest ett spel för gallerierna för jag har då inte sett mycket av någon dotters medverkan i sammanhanget. Min fråga var kanske mer av ett konstaterande, ungefär: Du är "still going strong" trots att du nyss skulle sälja allt och lägga av... IGEN!!! *s* DET upptogs icke med något leende, det förstår jag nu. Men att hon skulle vara så HÄR FEG, det trodde jag inte!!??*besviken*;-D

Jag är kanske lite hård, men är det NÅT JAG AVSKYR, så är det primadonne-fasoner och jag tycker verkligen hjärtligt illa om när folk försöker göra sin tillvaro mer intressant genom att konstruera intriger som egentligen inte finns, bara för att hennes hjärnspöken, trasiga barndom eller trista tillvaro, eller vad det nu än kan vara, gör att hon måste.

Det är sånt som gör att det blir gnissel och trassel ute bland oss andra i fjäderfäsammanhang. Sådant agerande gör att man till slut inte vet vem som sagt eller gjort vad, vilka som inte gillar vem och vem man inte kan "lita på"!!!

Nä, fy fan för ett sådant beteende, det fiser jag på!

Jag säger bara, GÅ I TERAPI, DU BEHÖVER DET!!!!

Nu är semestern snart slut

Ja, tiden går, dag läggs till dag och livet rinner, så också min härliga semester. Jag hade i alla fall tur med vädret... Åh, det har varit skönt och härligt på många sätt, främst har jag njutit av vila och rekreation i min egen underbara trädgård men vi har också varit ute på lite mysiga och intressanta utfärder. Det är ju dilemmat med att ha egen rörelse, man kan inte vara ledig så som man kanske skulle vilja.

Jag har målat mycket och planerat inför kommande utställningar, den närmast förestående är "Trädgårdsvernissaget" i Kisa. I kommer det att hållas på Kisa Hembygdsgård. Detta efter att förra året, för första gången på 13 års utställande, ha fått ställa in på grund av regn. I år har vi alltså garderat oss. Utställningen kommer att äga rum, oavsett om vi har vädergudarna med oss eller inte. Skulle det vara så att vi får regn, kommer vi att hänga under tak. Skiner solen, kommer utställningen som vanligt att äga rum i Guds sköna natur.
En utställning inte bara för kultur och utställningsvana, utan kanske främst för alla dem som vanligtvis drar sig för att gå på galleri, kanske för att de lever med övertygelsen om att det inte är för dem. Att de ändå inte skulle "förstå". Jag säger med emfas: "Konst är inte till för att förstås, utan för att upplevas!" En upplevelse är alltid individuell och kan aldrig bli fel.
Så var välkommen att njuta av en dags skönhet och glädjefull, opretentiös konstupplevelse, knapra på popcorn och drick ett glas flädersaft. Det kostar inget!

Vi har öppet EN dag... som vanligt första lördagen i augusti, mellan 11 och 18.

Idag, har vi städat i hönshuset och jag passade på att fota min lilla svarthönsgrupp... en grupp som på inga sett är homogen. Tuppen Patrik, fick sig ett par australorp-unghönor som sällskap, när den ena svarthönan kläckte fram kycklingar. Svarta Maja fick fyra renrasiga svarthönskycklingar, men två "försvann" spårlöst (???), därför fick hon adoptera 4 Buff marankycklingar som jag kläckt fram i kläckaren. Hon förpassades till kycklingburen och den andra la sig på ägg för att även hon ruva fram små telningar, vi får väl se hur det blir med dem, hon har bara två ägg under sig.
Fy fasen, jag skulle aldrig ha sagt att jag var avundsjuk på alla som hade höns som ville ruva, nu har jag dv cochin och de värper ju inte... de bara ruvar!! Har ruvande cochinhönor i FYRA väggreden och ett golvrede...*suck* Dessutom har mina ena cochinhöna redan kläckt fram 8 kycklingar, en blandrashöna har 6 kycklingar och en silkehöna kläckte fram 6 kycklingar för 4-5 veckor sen.... tur iaf att det efter silkeshönan bara verkar bli hönskycklingar, otroligt nog! Nu får jag börja sälja höns, för jag har snart inte plats för alla.

Här kommer lite bilder på Patrik och hans damer och bebisar:

Turkosa hönsägg!

Vi har fått fram grönäggsvärpare... helt plötsligt! Det är kul men mycket oväntat. Våra unghöns är efter blandhöns med kopparmaran och bl a welsumer. Tänkte nog tanken att det skulle bli mörkt bruna äggvärpare, eftersom tuppen är kopparmaran, men icke-sa-nicke... det blev gröna!!*s*

Dessutom har vår lilla Ebba, kläckt fram en laddning sötnosar, 4 dv cochin och två blandras, några ägg ligger kvar, vi får se om det blir nåt efter dessa också. Sen får hon flytta ner i kycklingburen.

Midsommarafton 2009

Denna midsommarafton har jag hitintills firat i mitt eget nöjsamma sällskap. Björn är ute och jobbar, kommer i kväll, då blir det lite grillat och mys.

Jag har tillbringat dagen med att bygga om hönsgården hos svarthönsen, planterat om lite plantor och städat i hönshuset ETTAN.

Nora och jag var också ute på en liten midsommarpromenad, det var outhärdligt vackert och smultronen artar sig bra. Jag hittade nya fält med smultron och mognar allt detta, rör det sig om 10-tals kilo med smultron, det är såna mängder så det är inte klokt! Synd att man inte gillar att "plotte ba" (min lillebrors uttryck, när han som liten var ute med mamma och plockade blåbär). Men Björn gillar det och min mamma tycker att det är superkul (???).











På vägen hem, fotograferade jag vår lilla gård, den låg där så vacker i eftermiddagssolen.















Nora poserade villigt både på den lilla vackra skogsvägen:


och senare nere på ängen, innan vi vänder åter till hönshuset för att städa.


















































När vi väl var tillbaka och hönshuset var fejat och fint, kunde jag inte låta bli att föreviga våra vackra årstuppar, dem vi skall spara för att ha som andra och tredjetupp. De är verkligen vackra och stora och kraftiga.





Här är "Guldtuppen" med sina stora svarta ögon, han är snäll som få och rätt blyg:





















Och här är blommetuppen "Bertil"... han är en riktig räddhare och ändå är han gigantiskt stor:






















Ja, det har varit en härlig midsommarafton i år, regnet kom i några droppar, men har sedan hållit sig borta. De har ju ändå lovat åska och mer regn, så det gäller att passa på och njuta. Måste ta in tvätten också, den fladdrar så härligt i sommarvinden och doftar ljuvligt rent och friskt. Tänkte hinna måla lite med, innan jag skall sätta igång med lite matlagning.






Glad midsommar alla där ute!